Massage

Ibland förvandlas jag till en maskin. Ibland vill jag bara ha med maskiner att göra. Fick testa en massagestol som utförde ett femton minuter långt program på mig. Som om jag var i biltvätten ungefär. Jag tänkte att såhär hade aldrig en människa kunnat göra med mig. Jag hade inte kunnat låta bli att oroa mig för människans tankar, den som masserar, tycker den att jag borde säga något, prata. Om inte nu(för nu är det massage, avslappning) så i alla fall sen, efteråt, medan jag reser mig upp. Kommer jag att behöva ge någon slags respons på det där knådandet och tafsandet som massören utfört. Vill massören ha beröm. Ska jag säga Åh, vad skönt mycket mjukare nu. Nu känner mig sig mörbultad. Jag skulle ligga där och oroa mig för mitt uppträdande. Men den här enorma stolen som sluter sig om mig och bankar mig med sina elektroniska små tassar och vars fjärrkontroll talar om vad det aktuella programmet ska vara bra för. Den kan jag glömma när jag går. Därför kan jag inte glömma den nu när jag går.